HEMIMAMMAS TANKAR – Äntligen blev det vinter…

angel_lovesGOD AFTON!! Här utanför på Junibacken, så ligger snön bländande och vit…

Som bomull dövar den de ljuden från vägen som får mig att minnas att det finns en civilisation där ute som jag inte känt mig delaktig i på lång tid…

never let

Sakta sakta så håller jag på att försöka starta om mitt liv igen och tyvärr så har mina trevande steg framåt stannat av, eftersom jag råkade ut för en olycka dagen före Julafton. Jag ramlade och spräckte min svanskota så på dagen D så var jag sängliggande och alltsedan dess så har jag kämpat med att försöka få ”rumpnisse” att sluta nypa mig hela tiden. Det går inte att varken stå, ligga eller sitta någorlunda bekvämt till mitt stora förtret. Vi fick dock en bra Jul trots det och det behövdes. Jag ska utförsäkras den sista mars, så min framtid är väldigt oviss för närvarande och det oroar…

Men annars så har året börjat bra. Maken har fått ett nytt jobb som blir ett riktigt kliv uppåt, för hela familjen, på alla sätt. Roligare arbetsuppgifter med mer flexibilitet, bättre tider och bättre pengar.

to you

Min äldsta dotter har fått en pojkvän och det är en ny situation att vänja sig vid, men hon trivs och det är ju  huvudsaken, även om hennes gamla mamma får vissa funderingar…

Och det bästa med snön är ju att jag får se mina telningar i alla åldrar, rasa av sig och åka pulka och mula varandra och mamma, i ett utbrott av barnslig och lycklig frid som rycker med även de vuxna i kadenser av skratt och stoj och det gör hela familjen gladare!!

Om det inte vore för Rumpnisse!!!

Drömmar-2

Men som allt annat så ger det sig väl det också med tiden?

GOD FORTSÄTTNING ALLA BLOGGISAR!!

Nu ska jag ut på bloggvandring!

GOD AFTON!!

Hemimammas tankar – Här smyger hustomten omkring…

angel_lovesGOD AFTON!! eller snarare god natt… Det är fullmåne i natt tror jag…

fullmåne

Huset är tyst. Maken sover lugnt – utan att som vanligt snarka. Boppan och Loppan ligger i sina sängar och deras drömmar tycks vara goda, utifrån de små ljud och ord som slipper över deras läppar i sömnen… Tripp somnade också ovanligt tidigt för att vara en 16-årig ung och kär blivande kock.

trötterRegina sover troget vid husses sida och det spritter i benen på henne när hon jagar något inbillat byte.

De enda som är vakna är lilla jag och vår svarta, vackre katt Bozz, som tyvärr härskar i ensamt majestät numera, då hans älskade bror Ozzy blev överkörd i somras…

Ja, mycket har hänt under de senaste två åren som inte har med vår allom överskuggande sjukdom att göra och jag minns knappt vad ni vet sedan tidigare och vad jag måste uppdatera… På samma sätt så har jag missat mycket i era liv under de två senaste åren då jag bara högst sporadiskt orkat kika in på bloggen. Tänk om ni alla kunde skriva små resuméer och berätta i huvuddrag vad jag missat?

I natt tänker jag mycket på allt som hänt och kan konstatera att jag faktiskt kan tänka tillbaka på vad som varit, utan att sitta i ett oändligt plågsamt presens.

hustomteNumera vågar jag också, i hemlighet, när alla andra sover, pröva på att se om mina nyrenoverade vingar bär. Jag smyger runt, som en riktig hustomte, och pysslar och fixar med sådant som var självklart en gång, men som varit så övermäktigt, så länge. Och vilken tid passar bättre för det än min absoluta favorittid på året i Juletid?

JULEFRID

Mörkret sluter sig lugnande omkring mig och bara min fantasi sätter gränser för tankar och känslor och drömmar. Och den nattliga ångest som plågade mig när jag var som sjukast viker undan för en känsla av oändligheten som finns i att ha vunnit livet åter.

Jag lever och jag kommer att få leva ett tag till och det finns en mening med att drömma och planera.

Och nu planerar jag förstås en ”riktig” Jul för barnen – något vi inte kunnat ha de två senaste åren.

Minns ni detta inlägget från den tiden när vårt helvete började? Min mellandotter Trapp ritade nedan teckning

Fred över alla denna natt!!

drom-jul-hangande-kulan-psd-skiktad_35-19762

GOD NATT!

Hemimammas tankar – Lycklig Lucia och fredag den 13?

angel_lovesGOD AFTON!! Vi har beslutat att fira Lucia en annan dag.

Inte för att det är fredag den 13 utan för att vi ska till svärföräldrarna på söndag och just nu så gläds vår ekonomi varje gång vi dödar fler flugor… Boppans Lussefirande på dagis var redan i går kväll och de var så duktiga att stora starka Hemimamma fällde en stolt tår…

Bara tanken på att min son är och beter sig ”normalt” utan sina vredesutbrott och allt det som skulle förärat honom en ADHD-diagnos om inte jag inte lyckats spåra upp sanningen får mig att flina lyckligt!!

lymekids

Sakta men säkert börjar vi försöka normalisera vår tillvaro och försöka återuppbygga allt det som raserades när vi blev sjuka. Svårast blir det att återställa ekonomin.

Numera sover jag i mitt sovrum igen och har börjat spara ut håret igen.

De senaste två åren så tvingades jag att sova i soffan i vardagsrummet eftersom jag krävde omedelbar närhet till toaletten. Magen är bara ett av de fem system som kan slås ut av borrelia och andra fästinginfektioner. Jag hade svårt att röra mig och gå (hjälpligt med kryckor) och därför skulle jag inte hinna från sovrummet…

Bakterierna kapade min hypofys (kroppens gas och broms) och det gjorde att jag bla genomgick nattsvettningar som lämnade mig badande varje morgon och därför rakade jag av mig håret i ett försök att minska detta och jag orkade inte byta sängkläder varje natt (enklare i en soffa). Det visade sig vara ett av de starkaste symptomen på min bartonella och varje gång jag slutar med mina mediciner (sk. provokation) så är det det första symptomet som kommer tillbaka…

Nu måste jag bara försöka att vänja mig vid att sova utan TV-ljudet igen.

Glad Lucia och sköt om er i bloggarna!

lucia

GOD AFTON!!

HEMIMAMMAS TANKAR – och vad nu?

angel_lovesGOD AFTON!! Det var inte igår skulle nog man kunna säga.

Hade ni frågat för ett år sedan så hade jag aldrig trott att jag skulle kunna komma tillbaka. Då kretsade mina tankar kring hur min begravning skulle se ut. För ett halvår sedan insåg jag att jag kanske skulle klara det. För tre månader sedan så förstod jag att jag var på upploppet

Och idag så känner jag vittring av målsnöret.

Jag har besegrat ytterligare ett hinder av många genom åren och jag är lika beslutsam som alltid att fortsätta vidare framåt – nu när jag börjar resa på mig och anar slutet på tunneln. Tre av mina fyra fästinginfektioner är besegrade. Mychoplasman försvann först. TWAREN var lite tuffare men den har inte visat sin fula nuna på över ett år. Borrelian (därom tvista de lärde) verkar också vara inom kontroll. (ta i trä). Som det verkar nu så har jag bara den envisaste och farligaste infektionen kvar:

BartonellaFront72_250px1BARTONELLA

Det är en s.k. co-infektion som kan överföras på många sätt och med många olika djur och många forskare menar idag att det är den som orsakar komplikationer och i kombination – gör Borrelia svårbotad. Man dör av syrebrist i vävnader eller hjärtkomplikationer. (se ovan länk och klicka på bilden för mer info)

Tack och lov har jag kommit så långt i mitt tillfrisknande att de hjärtproblem jag kämpat för att bota sedan 1½ år tillbaka äntligen verkar gett med sig. Nu har jag genomgått två fristående EKG med bra Q10 rytm och därmed har min läkare ”friskförklarat” det och enligt honom behöver jag inte längre vara rädd för att dö. Jag har fortfarande symptom när jag inte medicinerar så den verkar vara den mest svårbotade infektionen…

1457701_10152432672751959_514622391_n

Men nu börjar jag som sagt att fundera på framtiden.

Jag har äntligen kommit till en punkt när jag både har lust, driv och ork att blogga igen. Just nu funderar jag mycket kring vad som ska komma härnäst? Kommer jag kunna hitta något vettigt att göra? Innan jag blev sjuk så pluggade jag för att bli lärare i svenska, engelska, religion och historia.

Det har jag insett att det inte är meningsfullt att börja om och slutföra (skulle vara över femtio innan jag vore klar) utan jag måste finna nya spår i livet och jag är både nyfiken och orolig för vad ödet har på lut åt mig…

One-often-meets-his-destiny-on-the-road-he-takes-to-avoid-it

Kampen för att riktlinjer och behandling ska förändras och förbättras i Sverige fortsätter och för det ändamålet så kommer mitt arbete fortgå i min andra blogg BOTA BORRELIA och i facebookgruppen med samma namn.

Men läget i Sverige börjar bli så allvarligt att jag måste försöka bidra även till annan kamp och i det syftet har jag bestämt mig för att engagera mig politiskt och för mig finns bara ett val.

indexVÄNSTERPARTIET

För att markera denna vändpunkt så har jag idag, som synes, målat om i bloggen och står upp offentligt för mitt medlemskap. De flesta har nog förstått redan tidigare vilken politik jag röstat  på och talat kring, men nu kommer jag aktivt och öppet att tala som en representant för partiet och försöka påverka opinionen för förändring.

Jag hoppas att på detta sätt kunna relatera till annat än bara att jag (och min familj) är sjuk och hur det påverkas av politiska beslut, utan även andra ämnen på den politiska agendan.

Mandela

(R.I.P MADIBA)

VÄLFÄRDEN står överst på det jag anser måste försvaras men även skolan och arbetsmarknaden och i förlängningen, finans och ekonomipolitiska sfären, måste tyglas och tvingas att bli medborgarnas redskap – istället för tvärtom.

ideas

Jag är glad att jag överlevde för att slåss en annan dag och ni som känner mig sedan Aftonbladet-tiden vet ju att det inte finns någon annat alternativ för mig.

Idag är första dagen på resten av mitt liv.

Idag börjar återtåget för Hemimammas till synes döda blogg.

Och nu kommer min favorithögtid… ho ho ho!

tomte-god-jul1

GOD AFTON!!

Hemimammas tankar – Nya tag och framtidsdrömmar

angel_lovesGOD AFTON!! Har precis besegrat en ovanligt hård förkylning som jag drog på mig för några veckor sedan under ”Välfärdsmanifestationen” .

Jag borde ha begripit det.

Jag slutade behandla för mina fästinginfektioner för en månad sedan för att genomföra en sk ”provokation” vilket innebär att man slutar ta sin medicin för att se om några symptom dyker upp.

Tyvärr så innebär ju behandlingen att man fäller krokben för sitt eget immunförsvar och oavsett när man slutar så får man vara beredd på att man får det tufft och väldigt lätt smittas av diverse åkommor…

Nu är jag på andra sidan men i natt kunde jag konstatera att Borrelian kanske är borta men min bartonella finns kvar. Jag har inte haft så ont i benhinnorna sedan min co-infektion konstaterades för snart 2 år sedan.

lyme figures

Så i morse så fick jag, trots min förhoppning om motsatsen, ta min medicin igen.

Men på det hela taget, så mår jag ändå avsevärt bättre än när helvetet började.

Min depression är borta. Mitt minne börjar sakta återvända, även om jag känner att jag måste ”träna” på att tänka och minnas och omstrukturera min faktabank.

Massor med saker som bestod i mitt lidande en gång är så avlägset idag att jag verkligen måste anstränga mig för att minnas hur svårt allting var en gång.

instant antidepression

Just nu så pågår en utredning om vilka skador jag fått neurologiskt av allt detta och jag oroar mig för var mitt IQ och EQ kommer landa…

Eftersom jag är en person som värderar det som finns inuti huvudet mer än det som finns utanpå kroppen – så känns tanken på att inte vara lika smart och kreativ längre, mycket oroande…

Men jag är i alla fall så pass kapabel och duglig att jag kunnat skaffa hjälp åt min lilla dotter.

Idag så kan jag gå obehindrat. Jag kan sova ganska bra. Jag slipper vakna dyngsur varje morgon. Jag slipper tro att jag ska dö ett par gånger om dagen när mitt hjärta inte slår som det ska. Härom veckan kunde jag för första gången på över tre år böja mig ner och knyta mina egna skor och hålla balansen. Jag kan gå i trappor utan att hålla mig i båda räcken eller någon medresenär.

fettceller

Jag har börjat umgås med tankar om vad som kommer sedan.

Jag ska påbörja ett nytt FAR recept och börja bygga upp kroppen igen och planen är att jag om tre månader ska kunna börja arbetsträna eller liknande och komma ifrån sjukskrivningen. Jag har då 4 månader tillgodo innan jag utförsäkras…

Jaja, det visar sig hur det blir med det, men nu är jag på gång igen i alla fall.

I min omedelbara framtid så ser jag mest fram emot att få återse James Spader på tv. Jag har saknat honom sedan han spelade Alan Shore i Boston Legal. Nu kommer en ny mycket lovande serie på 3:an:

.

So I’m back to the future – instead of locked in the past.

(detta inlägg tog bara en timme att skriva – för bara några månader sedan kunde det ta upp till åtta timmar)

obildade

Nu ska jag gå på bloggvandring.

GOD AFTON!!

HEMIMAMMAS TANKAR – Ordning och reda…

angel_lovesGOD AFTON!! På fredag ska det städas…

”Ordning och reda” är dagens tema. Det var över ett år sedan detta tema hade en suck av en chans att ta sig in bland mina kaosartade tankar. Mitt närminne har sakta börjat återvinna sitt territorium – vilket gör att jag faktiskt kan börja planera OCH hålla en tanke kvar i minnet längre än fyra sekunder.

Varför jag igår tog tag i både min privata och min Hemimamma mail.

Operation Rensning.

OJ så många människor som skrivit till Hemimamma och vill ha hjälp (vilket de naturligtvis kommer att få i sinom tid och takt)

Jag såg också att många nya människor börjat följa mig på TWITTER. Däribland denne herre:

twitterföljare

Men ska jag bli smickrad eller rädd??

Lite kul är det allt och jag lär väl bli varse om vilken fot vi står på med varandra vad det lider…

Här är lite tankar och bilder jag fann i oordningen

strong mind

beatiful people

dont walk

Och om jag orkar (mellan disken och tvätten) så blir det ett ”fräcka fredag” i morgon…

GOD AFTON!!

HEMIMAMMAS KAMP – To Live or not to live?

angel_lovesGOD AFTON!! Vissa blir nog besvikna, men jag måste tyvärr meddela att jag fortfarande lever…

Jag har inte skrivit ett enda inlägg sedan i maj. Anledningen till det är att jag har ett osedvanligt olydigt hjärta som har haft osmakligheten att skaffa sig vanföreställningen att det lider av kronisk borrelia. För 1½ år sedan fick jag det hårda beskedet att mitt hjärta (av en RIKTIG läkare, eftersom specialisten Dr Rolf Luneng på NBS inte räknas) var så illa skadat av alla mina infektioner att jag kunde dö.

Behandla eller dö? behandla och dö? medicinerna var potentiellt lika farliga som sjukdomen.

Knappast en win-win situation.

fight of my life

Med is i magen (Jag litade på att mina nära skulle hjälpa mig igenom), så började jag en ovanligt hård antibiotikakur och inom ett halvår visade mina EKG på total förbättring och läkaren var lika överraskad över hastigheten som jag förbättrats som jag.

Så jag slappnade av. När medicinerna tog slut så brydde jag mig inte om att förnya recepten.

Två månader senare så var hjärtat lika sjukt igen.

heartline

Nu har jag tagit rättning i ledet och följt mina protokoll minituöst och jag tänker INTE avsluta min medicinering lika lättvindigt igen, utan att ha klara testresultat som visar att förbättringen verkligen är permanent.

Till hösten så kommer EKG att visa om min upplevelse av att må bättre igen inte är en fri fantasi.

OM JAG SKULLE DÖ?

Den frågan har jag brottats med många gånger de senaste åren. (även tidigare av skiftande anledningar)

jag behöver dig

Jag hoppas att det jag åstadkommit i mitt liv räcker. Jag har byggt upp ett nätverk kring borreliafrågan med blogg och stödgrupp. Människor vänder sig till mig varje dag för stöd och rådgivning och idag hade jag styrka nog att öppna min Hemimamma-mail för första gången på kanske ett år…

Den var översvämmad av mail…

Jag hoppas att alla ni som skrivit kan ha lite tålamod med mig och jag ska försöka ta tag i att svara er alla efter bästa förmåga. Jag börjar äntligen tro på att jag ska klara att ha näsan över vattnet länge nog för att orka leva och blogga igen.

blogg

Jag sätter den ena foten framför den andra nu när jag kan gå igen. Om jag jämför denna sommar med den förra så känner jag en enorm lycka och tacksamhet för att jag klarat mig igenom helvetet och för de saker jag en gång tog för givet som togs ifrån mig förra året och som jag nu tycks få tillbaka. *ta i trä*

Jag lyckades rädda min makes liv och min sons tillvaro och alla i min familj har fullständig kunskap om vad de ska göra om det värsta händer dem och de vet hur de ska rädda sig själva. Med andra ord så har jag uppfyllt mina plikter efter bästa förmåga.

worse things

Jag levde och lever efter både hjärta och förstånd och det finns ingenting jag ångrar i mitt liv.

Skulle jag dö, så hoppas jag bara att mina barn ska ha glädje av varandra och att de blir varandras stöd.

Jag hoppas även att maken finner styrkan att leva vidare och kanske finner kärlek igen?

Jag hoppas att jag ska få fortsätta att verka för att sjuka människor ska få vård – och om jag dör så hoppas jag att någon annan tar vid där jag lämnade…

Och om det händer så hoppas jag att alla de människor jag älskar ska förstå att jag gjorde mitt bästa och att om jag har den minsta möjlighet så kommer jag att räcka ut en hjälpande hand från andra sidan.

headstone

GOD AFTON!!