Hemimammas kamp – Mellan döden och livet – med pengar som insats…

GOD AFTON!! Igår var vi till NBS, alltså NORSK BORRELIOSE SENTER i Oslo igen, för ett nytt läkarbesök med behandlingsplanering och vi åkte hem med STRÅLANDE NYHETER!!

Min make är i ”princip” FRISK!!

Han saknar en liten bit till full kondis och att få hjärnan att tagga igång igen och han känner viss eftermiddagströtthet – men 90% av hans smärtor är borta och jag har sett honom hoppa jämfota och springa – något han inte gjort sedan han var 13 år och insjuknade – 27 år av hans liv, stal sjukdomen…

Han kommer att fortsätta att behandlas i tre månader till, för att vara säker på att så många spirocheter som möjligt tas av daga – men sedan så ska han vara ”frisk”, dvs symptomfri, och om han är helt symptomfri efter tre månader utan medicin kommer han att friskförklaras. (men det är ingen garanti att han inte återinsjuknar vid ett senare tillfälle i framtiden tyvärr)

Skulle han börja uppvisa symptom igen så vet vi åtminstone vad som gäller…

Ja, min make bevisar två saker: man kan vara djävligt sjuk (han hade de värsta värden man sett på NBS) och man kan bli frisk, vilket bevisar sjukdomens verkningar och att behandlingen HJÄLPER!!

Jag själv känner mindre, men dock förbättringar och nu har vi beslutat om att växla mellan DOXYFERM (doxycycline) och Amoxicillin för att se om det biter bättre på mina symptom och från och men nu återgår jag till att ta Plaquenil mot cystformen (istället för superdyra Artemisia från läkarna i Augsburg) eftersom artemisian inte hjälpte (just mig). Rimactanet och azitromax står kvar precis som tidigare.

Kampen fortsätter för att göra sjukdomen synlig och förstådd i Sverige och till min glädje så har många hört av sig till mig och ber om råd och hjälp och det gläder mig att jag uppfattas som en auktoritet och kan göra något för andra. Jag kommer att försöka att svara alla/ringa efter bästa förmåga och ork…

Och det kommer jag att fortsätta med – även när vi ALLA blir friska i min familj.

Idag så har maken jobbat för första gången sedan november förra året, när han hamnade på Danderyds sjukhus och det gick över förväntan. Boppans inskolning på dagis är klar och det fungerar lysande.

Så nu mer än någonsin kan jag koncentrera mig på mitt eget välbefinnande och tillfrisknande.

Nu kommer kampen för att återställa allt som sjukdomen krossat för oss, bla vår ekonomi…

Om bara någon tidning skulle bry sig så har vi världens story!!

GOD AFTON!!

Annonser

28 thoughts on “Hemimammas kamp – Mellan döden och livet – med pengar som insats…

  1. HEMIMAMMA skriver:

    Vi har kommit långt på mindre än ett år – det är bättre än de flesta med denna förödande sjukdom…

  2. suttecity skriver:

    Glädjande läsning om maken Hemi! ♥
    Nu håller vi tummarna att det rättar till sig även för dig så att du kan skriva samma sak om dig nästa år, för det tar ju sin tid att bli frisk som bekant. Kram!

  3. mariadesuede skriver:

    Glädjande nyheter, jag kanske borde skriva en artikel i Le Monde, en krönika… Med tanke pà att LSF, dvs Lyme utan gränser, har varit hos den franska hälsoministern, snarare sekreteraren…

    Örnkramar ♥

  4. kickie skriver:

    Va bra att det har gått framåt. Hoppas ni haft en fin helg.
    Hälsa så gott o goa kramizar!

    • HEMIMAMMA skriver:

      Ja äntligen kan man ana en framtid. Vi har haft en barnfri helg och iúmgåtts med vänner och börjat göra i ordning äldsta dotterns nya rum…

      Varma Hemikramizar ♥

  5. Jag skriver:

    Jag håller helt med om det Suttecity skrev, jag kunde ha skrivit det själv. Så härligt att din man nästan är frisk, ni andra följer efter!
    Kram

    • HEMIMAMMA skriver:

      Ja, nu har han jobbat en vecka och han tycker det känns helt ok.

      Jag själv har börjat råda människor som behöver min hjälp via telefonen, där jag hjälper dem vidare med sina diagnoser och behandlingsplaner och information och det ger mig jättemycket att kunna göra detta (fast det tar på krafterna också – vilket lett till att bloggandet fått vila lite)

      Inget ger mer än att kunna hjälpa.

      Varma Hemikramar ♥

      • Jag skriver:

        Men ta det försiktigt bara!
        Kram

      • HEMIMAMMA skriver:

        Ja – jag är försiktig och överbelastar mig inte. Har tagit emot två/tre samtal om dagen.

        Däremellan tar jag promenader i lugn takt med Regina.

        I helgen var vi barnfria och umgicks med några vänner och började måla och tapetsera det som ska bli äldsta dotterns rum så småningom…

        Hemikramar ♥

      • Jag skriver:

        Det låter mer än bra, det goda i livet återvänder bit för bit. Roligt!
        Kram

      • HEMIMAMMA skriver:

        Ja, verkligen något som laddar de mentala batterierna även om man kan bli lite tröttare än vanligt 😆

        Det kostar att ligga på topp *fniss*

        Hemikram

  6. kao skriver:

    Skönt att problemen börjar ge vika. Varje litet framsteg är en seger när man mått så dåligt som ni har gjort.
    Hoppas det får fortsätta så.

    Kram/Kao

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s